Vad är ett gutefår?

Gutefåret är en av Sveriges allra äldsta fårraser och räknas till våra nordiska allmogefår. Det är en ras som i princip formats av naturen själv – vind, väder, magra marker och årtusenden av naturligt urval. Det gör gutefåret till en av de mest ursprungliga och robusta fårraserna vi har kvar idag.

Bevarat kulturarv

I mitten av 1900-talet var gutefåren nära att försvinna helt. På Gotland levde bara ett fåtal djur kvar, spridda som små restgrupper på gårdar och naturbeten. Tack vare uppmärksamma djurägare och ett tidigt bevarandeengagemang började man samla ihop dessa spillror. Ur dessa få, genetiskt värdefulla djur återskapades rasen med fokus på att bevara dess ursprungliga egenskaper.

Sedan dess har rasen återhämtat sig. Idag räknas gutefår som en levande kulturarvsras, fortfarande genetiskt unik, och en viktig del av vårt nordiska jordbruksarv.

Friska och duktiga

Gutefåren är kända för att vara

• härdiga – klarar det nordiska klimatet bra
• friska – låg benägenhet att få sjukdomar
• långlivade – de blir ofta äldre än många andra fårraser
• bra naturvårdare – betar gräs men tycker också om buskar och träd
• lättrörliga och alerta – tar sig fram bra i oländigare terräng, tänker och reagerar snabbt
• ha lätta lammningar och bra överlevnad – lammen är långsmala så tackorna har lätt att föda, samt är uppmärksamma och omvårdande.
• fäller ullen själv – många individer fäller mer eller mindre ullen själv

Det gutefåret förmodligen är mest känt för hos den relativt oinvigde, är hornen. Baggarna har kraftiga, mer eller mindre böjda horn, med tackorna har smalare, ofta högre ansatta. Lammen föds med synliga hornanlag och gutefåret behåller sina horn livet ut, de fäller dem alltså inte.

Föreningen Gutefåret

Föreningen Gutefåret har funnits sedan 1979. Den bevakar gutefårets och sina medlemmars intressen, administrerar genbanken, besiktigar baggar och ordnar aktiviteter. Läs mer på deras sida!